Visar inlägg med etikett Gravid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gravid. Visa alla inlägg

fredag

Omg BB-väskan



Jag håller på med den förbannade bb-väskan (om en nu får säga så). Det är så konstigt med graviditetshormoner, vissa saker kan jag verkligen snöa in på, göra till JÄTTEVIKTIGA och stressa kring. BB-väskans perfekthet tex. Oerhört viktigt. Bara tanken på att jag skulle glömma lypsyl får mig att börja hamstra och helt maniskt lägga i alla väskor och jackfickor (även Chads).

Om det finns någon barmhärtig själ därute som vill komma med input så snälla, gör gärna det, jag skulle bli så tacksam.

Detta är vad jag tänkt packa ner:

Till mig

  • Gravidförsäkring, Id, Förlossningsbrev och MVC-journal.
  • Lypsyl (!), shampoo och balsam, deo, tandborste och tandkräm, hårsnodd, supermjukt toalettpapper. 
  • Amningsbh, amningslinne, lång kofta, mjuka byxor, inneskor, varm sjal, bomullstrosor, kimono. 
  • Laddare, kamera, hörlurar, kontanter.
  • Kaffepress och kaffe (höll på att dö hård-i-magen-döden på bb förra gången. Min kropp är så koffeinberoende att jag liksom slutar fungera utan mitt starka morgonkaffe).
  • Godispåse, bars, drickyoghyrt, vattenflaska. 

Till babyn

  • Bomullsmössa, stickad mössa, strumpor och tossor
  • Pyjamas, bodys
  • Filt
  • Overall
  • Babyskydd
  • Kokosolja 


onsdag

v 37


Barnet väger nu närmare 3 kilo och och är så att säga färdigbakad. Och jag med om jag ska vara ärlig. Herregud vad dåligt tålamod jag har i dessa tider. Diddi och Mim är verkligen helt fantastiska och bär allt tålamod deras mamma inte besitter. De berättar och förklarar och upplyser igen med snällaste rösterna tills deras tankspridda mamma äntligen begriper.  Det kan ta mig fem minuter att förstå att de vill ha havregryn inte muesli på yoghurten tex. "Ja! Blavo mamma! Bla tänkt!" Alltså <3 !!

Jag längtar väldigt mycket till att inte vara gravid och just det är någonting jag verkligen minns från förra gången. Hur liksom naturen tänkt ut detdär så himla smart, att mamman ska vara så förtvivlat trött på att vara gravid att hon längtar efter förlossningen (?!).

Annars mår jag bra. Jag är trött, tankspridd, inåtvänd, känslig, hungrig och längtig, men det är liksom helt okej ni vet, det är inga jättedåliga känslor. På det hela taget har det varit en väldigt enkel graviditet, och snart, alldeles om hörnet, är den över. 


söndag

v34


Idag går jag in i vecka 34 av 40 och mini är ca 46 cm lång och väger bortåt 2,3 kg. Det är nästan precis så stor som Stanley, den minsta av tvillingarna, var när de föddes.
jag kan knappt förstå vart tiden flugit iväg och att vi är så nära målet nu. 

Vecka 34 är en såndär magisk vecka, ett delmål en blickar mot i kämpiga stunder under graviditeten. Från och med v 34 så är barnet nämligen såpass moget att det med största sannolikhet klarar sig utan hjälp om det skulle födas idag. När jag bar tvillingarna var vecka 34 mitt stora mål och jag och Chad firade stort när den dagen kom <3 Det var liksom inte alls säkert att jag skulle klara att bära dem så länge, men det gjorde jag och kom gjorde de först i v 38. 

Denna graviditet har ju varit helt annorlunda, så himla normal och okomplicerad i jämförelse, det är jag så oerhört tacksam över. Jag har inte varit det minsta orolig för mini sen jag började känna sparkar i v 20. 

Det som upptar mina tankar nu är förlossningen, jag läser och lyssnar på allt jag kommer över. 
Just nu är det boken Att Föda av Gudrun Abascal (alltså gud vilken fantastiskt kvinna). 
Jag försöker att forma mina tankar kring hur jag vill föda. Just nu så tror jag att badkar kommer bli min grej i öppningsskedet, både hemma och sen på sjukhuset. I övrigt försöker jag att inte "bestämma" förmycket och skapa en för stark bild av "hur det ska vara" eftersom så mycket kan ske.


torsdag

Mammor är bäst


Jag älskar tjejer!! Har precis (sist av alla) hittat podden Vattnet Går och känner mig bara så himla uppfylld av kärlek till mammor. Gud alltså, mammor är bäst. Så himla tacksam för dessa tjejer som delar med sig så generöst. Jag står ju inför en förlossning och även om jag har tvillingar sen innan så är jag ju som en förstföderska pga grabbarna föddes via kejsarsnitt. Och denna podden, Vattnet går med Nina Johansson, har lärt mig sååå himla mycket. Jag har inte lyssnat på så många än men Ebba von Sydow, Lisa Nylén, Carin da Silva och Frida Fahrman var verkligen helt fantastiska <3 <3

onsdag

Angående babykläder


Igår började jag titta igenom förråden av kläder för att se vad vi har kvar och om vi behöver köpa någonting inför minis ankomst. Babykläder måste ju vara en av jordens gulligaste och trixigaste grejer. 

Det är svårt att säga vad en behöver för varje familj har ju sina förutsättningar. Vi har tex ingen tvättmaskin i vår lägenhet, utan måste boka varje gång vi vill tvätta. Dessutom behöver en ju olika typer av kläder beroende på när på året barnet kommer. Och storlekar ska vi inte ens tala om, dels växer ju barnen i raketfart de första tio månaderna, dels är ju en 86a från den blå avdelningen som regel flera centimeter större än en 86a från den rosa avdelningen. 

Men en sak vet jag i alla fall och det är att om en vill köpa ett märkesplagg till sin mini så skulle jag inte köpa mindre än stl 80, för from stl 80 saktar barnen ofta ner sin växtspurt och den och de kommande storlekarna håller därför mycket längre.

Jag delade i alla fall in kläderna i tre högar, 1-3 månader, 3-6 månader och 6-9 månader. Jag tittade inte så mycket på centilong utan gick mer på hur stora kläderna kändes. Men det blev ungefär: 50-56, 62-68 och 74-80. 

Till vår lilla aprilbaby ligger nu den första högen, nytvättad och vikt och väntar i en liten byrå: 

6 st bomullsmössor
4 st stickade mössor
10 par strumpor
3 par tossor
6 st bibs

5 st bodys
4 st omlottröjor
4 st pyjamas
3 st rompers
3 st stickade underbyxor 

2 st stickade tröjor
2 st fleece overaller
1 st vinteroverall/åkpåse

Jag tror att jag kommer försöka komplettera med några fler pyjamasar, omlottröjor och kanske strumpbyxor (om det finns för så små barn?). Annars känner jag mig himla nöjd faktiskt. 

måndag

Mina gravidcravings

Det absolut bästa med att vara gravid är, utan ett ögonblicks tvekan, maten. Allting smakar tio gånger mer när en är gravid, jag vet inte varför, bara att det är så. Och att det är alldeles, alldeles underbart. Tack naturen. 
Nigella Lawson sa någon gång att "livet är för kort för en tråkig måltid" -och det är ca exakt mitt livsmotto (!!!) 
Detta är mina favoritcravings: 


Blodapelsiner <3 <3 (och vanliga apelsiner helst i tunna skivor)


Mariekex med smör, jordgubbstårta, marängswiss och semlorrr


Kaffe med kardemumma

Hemgjord vegetarisk pizza, blåbärspannkakor, tortilla med väldigt mycket majs och creme fraiche (och inte så mycket annat) samt Broccoli med bearnaisesås (omg im telling you)



tisdag

v30


Mini är nu ca 40 cm lång och väger 1,4 kg.
Det är ett väldigt livligt barn jag bär, full rulle dag som natt, det tycker jag är trivsamt.
Jag märker att barnet behöver mycket energi nu, vaknar varje natt och måste gå upp för att äta mellanmål.
Jag har haft ett par väldigt gravida veckor, järnvärde nere vid fotknölarna, mycket foglossning och knivskarpa nattliga drömmar.

August (Mim) och Stanley (Diddi) pratar mycket om bebisen, vi tittar på bilder från när de var små och tar hand om dockor för att verkliggöra det hela.
Stanley, som gillar att räkna, tar alltid med bebisen när han listar på handen vilka som är hemma:
"Mamma, Pappa, Diddi, Mim och bebisen -fem! vi är fem mamma!"
August säger: "Nej, jag kan inte för jag har bebis i magen" för att trixa sig ur saker.

Om som längst 12 veckor kommer du lilla älskling, vi längtar efter dig.

fredag

New mom survival kit, Part 1 -Baby Gear


När jag var gravid första gången så kände jag mig helt överväldigad av alla saker jag plötsligt förväntades känna till och äga (vad i hela friden är en mjuklift?! liksom). Jag hade svårt att sålla mig genom drivorna av prylar, vad behöver en baby? Hur dyr är en rimlig barnvagn? 
Jag minns att jag satt och googlade fraser som "baby essentials" och "newborn survival kit" tills jag såg i kors. Därför tänkte jag att jag skulle ta att göra mina egna listor nu såhär 3 år senare, baserat på mina erfarenheter som tvillingmamma. Jag har delat in dem i tre delar: Baby Gear, Daily Care och Life Hacks. 

Detta är de 9 saker som jag kommer se till att ha i mina gömmor inför det nya lilla livet som ska komma i vår:

1, En bärsele eller bärsjal. 
Så himla bra investering, en får rätt avlastning för ryggen och dessutom händerna fria att göra annat. Båda mina barn har älskat att bli burna, när de var små för närheten och tryggheten i att höra förälderns hjärtslag, när de blev äldre för att få lite utsikt och känslan av att "vara med". 

2, En baby bouncer.
Våra små hängde jättemycket i sina stolar. När de var ett par månader och insåg att de själva kunde styra "gunget" i stolen så var lyckan gjord. Det finns många bra varianter, försök hitta någon med ställbar rygg, om en kan fälla ner stolen till fullt ryggläge så kan barnet somna i stolen medan du vaggar hen lite försiktigt med foten. 

3, En barnvagn.
Välkommen till djungeln. Detta är det dyraste och kanske svåraste inköpet en förälder gör. 
Några saker som kan vara bra att hålla i huvudet när en ger sig in på detta är: 
-Alla barnvagnar säkra, de billiga såväl som de dyra.  
-Tänk igenom vad just ni har för livssituation och matcha vagnen efter det. 

Tex: Vi väntade tvillingar, hade ingen bil, bodde mitt i stan och gillade att promenera. 
Då valde vi en stor stabil dubbelvagn som vi kunde lasta hur tung som helst. Vi kunde utan problem ta vagnen med på picknick, gå och storhandla eller lasta den proppfull och åka tåg till mormor. 
Vagnen växte med barnen, när de var små satt de vända mot oss så vi hela tiden kunde ha ögonkontakt, och när de blev äldre kunde vi vända på steken så att barnen åkte framåt. Den vagnen heter Brio Double Wave och var perfekt för oss. 

Om vi haft bil hade jag nog valt en lättare, smidigare vagn som är enkel att fälla ihop och ta med sig. Om jag åkt mycket kollektivt hade jag tittat efter en vagn med svängbara framhjul och ihopfällbara handtag (för att ta så lite plats som möjligt i trafiken). 

Vi kommer behålla vår Double Wave ett tag, eftersom grabbarna fortfarande tycker om att åka vagn ibland, men sen lite senare tror jag vi investerar i en mindre enkelvagn. Våra behov är desamma så då blir valet Brio Go. 

4, Ett babynest. 
Många spädbarn tycker om att ha det ombonat och närstan lite trångt för att kunna somna. Jag gissar att det är för att det är trångt i magen och stora himla nya världen känns väldigt väldigt stor. 
Ett babynest ger barnet dendär ombonade känslan och kan lyftas runt mellan föräldrasängen, barnvagnen eller spjälsängen. 
Den händiga syr ju såklart ett själv, tänk på att göra den tvättbar bara. 

5, En sovplats.
Spjälsäng, vagga eller kanske moseskorg? Det finns många fina att välja mellan. 
Jag väljer spjälsäng eftersom den kan användas länge och dessutom är en så kallad "säker plats" där du kan lämna barnet om du behöver göra något akut -tex dammsuga upp glassplitter
(extremt bra när de börjar tulta omkring och kan vara var som helst på tio sekunder).

6, En åkpåse. 
Så himla smidigt att ha i vagnen istället för klumpiga overaller för barn som ändå inte kan gå själva. Denhär underbara på bilden heter Petite Cherie Lingonberry och finns just nu på rea här.
Detta är kanske framförallt viktigt för en vårvinterbaby, om mitt barn hade kommit under sommaren hade jag nog investerat i ett parasol istället (även om du har nytta av en åkpåse i flera år). 

7, Ett babyskydd.
Om du, som jag, inte har bil så hyr ett skydd istället för att köpa. På de flesta BB kan du hyra ett babyskydd i 9 månader för ca 500 kr.

8, En Skötbädd.
Jag har aldrig haft något skötbord utan bytt alla blöjor på en skötbädd direkt på golvet. Dels för att vi har ett litet badrum där skötbord inte får plats, men framförallt för att jag ville eliminera risken att barnet skulle trilla ner.  Det är en smula överdrivet av mig men tro mig, när jag byter den 3e nattblöjan efter ett par månaders sömnlöshet är jag inte speciellt allert, därav -skötbädd. 

9, En mobil.
Eller om jag ska vara ärlig, hundra mobiler att hänga överallt och förälska sig i. Bäbisar älskar dem och jag också. Typiskt bra grej att göra själv, kanske vika origamidjur eller virka småkakor? vad som helst.  


lördag

Gravidlistan

Denna lista har jag sett hos mina favoriter Clara, Elsa och Anna.


När blev du mamma? 
 Jag var 28 år när tvillingarna kom och kommer vara 31 när lillan kommer, knök mitt i normen med andra ord.

Hur många barn har du?
Tvillingpojkar på nästan 3 år och mini i magen som kommer i april. 

Var graviditeterna planerade?
Nej ingen av dem. Den första tog mig helt på sängen, jag hade mens som vanligt och fattade ingenting förrän i vecka 15. Den andra var lika lite planerad men lika välkommen.

När berättade du om graviditeterna?
För mina närmsta berättade jag bums, även för min arbetsgivare. Men det dröjde tills efter rutinultraljudet i v 18 som jag verkligen började prata öppet om det.


Hur många barn vill du ha?
Tre är mitt magiska tal, så jag är supernöjd..
(i hemlighet drömmer jag om ett halvt fotbollslag)

Tätt ihop eller långt isär? 
Jag har ingen åsikt om denna heta potatis. Det beror nog helt på hur familjens situation ser ut. Mellan mina två första är det prick 50 sekunder, de är med andra ord födda samma minut. Sen är det tre år lite drygt mellan dem och mini. Det är perfekt för oss. 

Har du oroat dig mycket under graviditeterna? 
Ja fram tills jag började känna sparkarna inifrån, då släppte mycket av min oro. Det är då jag verkligen börjat knyta an till barnen, i samma veva har jag hittat namnen och lugnet i migsjälv kring hela livsomställningen. I båda graviditeterna har jag haft moderkakan fram, därför har jag känt fosterrörelser först i v 20-21.

Hur var graviditeterna?
Den första var en riskgraviditet och jag var på kontroller och extrakontroller stup i kvarten. De sista elva (obs elva) veckorna var jag helt sängliggande pga kraftiga sammandragningar och förkortad tapp.
Det var värdigt mycket dramatik i mitt liv just då vilket var extra jobbigt att hantera eftersom hormonpåslaget var så massivt och jag är så himla himla superkänslig när jag är gravid.
Den prioden är ärligt talat mtt livs största prövning, trots det har jag i backspegeln väldigt många fina minnen från den tiden. Jag kände mig så väl omhändertagen av såväl sjukvården som min familj och jag och C växte oss väldigt starka genom dendär skärselden.

Denna gång ser mitt liv helt annorlunda ut och det är istället väldigt lugnt och tryggt runt mig, jag mår verkligen bra och har bara mitt låga järnvärde och lite vanliga fysiska saker att klaga på. Det är en sån himla gåva. Jag hoppas att jag till och med kommer lyckas med amningen denna gång.



Gillade du att vara gravid? 
Jag älskar känslan av magi och mirakel, att känna barnet inom mig, att det vanliga livet på något vis stannar upp och att det stora existenciella får mycket plats. Sen är det en ständig balansgång att hålla alla känslor i balans, att inte övermannas av styrkan i dem. Och att inte gå under av långsamhet, trötthet och rastlöshet.

Visste du vilket kön det skulle bli?
Ja vi bad om att få veta båda gångerna, sen kan en ju såklart ändå inte veta helt säkert.
Innan jag blev gravid trodde jag att jag inte brydde mig så värst om kön osv, att jag såg könsidentitet som något flytande och ganska ointressant. Men det skulle visa sig att så känner jag inte alls, kön är görviktigt för mig. Att jag är kvinna är en stor del av min identitet och det faktum att jag uppfostrar två små pojkar är något jag tänker på mycket. Jag anstränger mig för att bredda mansrollen, att ge dem leksaker och förebilder som inte kanske samhället självskriver åt dem osv osv i all oändlighet. Dethär är någonting jag ser fram emot att tänka mer kring. Har inte hunnit så långt än.

Apropå förlossningar. Hur har de varit? 
Den första var ett planerat kejsarsnitt i v 37+1 och den var, som de flesta förlossningar, dramatisk. Och fantastisk. Denna gång ser jag fram emot att föda vaginalt, inte för att jag på något vis blivit avskräckt från kejsarsnitt, men för att jag hemskt gärna vill ha den livserfarenheten.


Hur var första bebistiden? 
Kaotisk, underbar, sömnlös, endorfinhög.
Jag och C var hemma tillsammans de första 6 månaderna och det rekommenderar jag verkligen alla nyblivna tvillingföräldrar som har möjlighet. Det är så himla bra för föräldrarelationen att dela den första tiden helt och fullt. Den som sedan går iväg till arbete vet precis vad den lämnar den andra föräldern med och genom den förståelsen vinner man så himla mycket. En kan understödja varandra på ett helt annat vis. Det faller sig naturligt. Väldigt trivsamt. 

Hade du bestämt namnen sedan innan? 
Ja, jag älskar att fundera på namn. Med grabbarna var jag ju som sagt sängliggande i 11 veckor, mina tvillingar har således fyra namn var, noga avvägda och högt älskade. Även till lilla nya har vi hittat namnen, tror vi. Vi får se när den dagen kommer.

Ett råd till blivande mödrar? 
För mig var sömnlösheten den största utmaningen, det hjälpte mig att helt enkelt sluta räkna efter hur många timmar jag sovit. Jag försökte tänka bort dygnsrytmen som jag var van vid och gick helt in i bebisbubblan. Var vaken och sov huller om buller den första tiden.
När det blev jobbigt började jag och C dela upp nätterna mellan oss. Jag sov ostört i ett eget rum mellan 20-02, då C väckte mig och så sov han mellan 02-08. På så vis fick vi båda sex timmars sammanhållen sömn varje dygn. Det funkade väldigt bra för oss.

tisdag

Vecka 28






Detta är min andra graviditet och mitt tredje barn, första gången bar jag två, idag bara en. Mycket skiljer sig och mycket är sig likt i mina graviditeter. Den största skillnaden är väl att jag med tvillingarna var sängliggande vid denhär tiden, låg och spelade candy crush och åt kopiösa mängder broccoli med bearnaisesås (fråga inte).
Det som är likt är hur jag känner mig, hur mina tankar vandrar, vad som är viktigt. Precis som förra gången har jag dragit mig in i mitt skal, har väldigt stort behov av att vara ifred med mina tankar och det nya lilla livet. Och candy crush föralldel.

Idag hade jag tid hos min barnmorska, jag tycker hemskt mycket om henne. Vi lyssnade på hjärtljud och pratade om hur allt fortskrider. Allting ser bra ut, det är bara mitt låga järnvärde som är lite problematiskt, precis som vanligt. Det har i alla fall stannat på samma nivå i tio veckor och inte dalat vidare, vilket är bra.

Vi har också valt ett namn nu jag och Chad, det är så otroligt mysigt.